Igår ringde de mig från castingbolaget igen. Jag tillhör tydligen favoriterna. Så idag var jag tillbaka i företagets lokaler för en ytterligare provfilmning, men denna gång med regissören på plats.
När jag vaknade på morgonen slog mig dock en oroväckande tanke. Många av er kommer säkert tycka att det är löjligt. Jag kom på att jag nog inte vill göra reklam för kött. Matföretaget reklamen gäller har ett stort köttutbud, men även vegetariska alternativ. Visserligen är jag själv inte vegetarian, men det är mest på grund av brist på disciplin. Jag frågade mig själv; vill du verkligen stödja köttindustrin? Vill du verkligen låta dig köpas för 7000 spänn och uppmuntra människor att köpa kötträtter? Är köttet företaget använder till sina färdigrätter ens svenskt?
Det sista jag vill vara är en människa som låter sig köpas bara priset är tillräckligt högt.
När jag kom till castingbolaget satt en till kallad i väntrummet, en mörkhårig flicka med ceriset diadem. Bilder på kokande grisar och strypta hönor snurrade i mitt huvud så när jag mötte castingtjejen var frågan given.
- Vad är det för produkter som ska marknadsföras egentligen? Är det kött? hasplade jag ur mig.
Det kunde hon inte svara på. Men flickan med diademet log mot mig.
- Jag är vegetarian, ljög jag för henne. Jag vet inte om jag vill marknadsföra kött, nu när jag tänker efter.
Flickans leende blev bredare.
- Då tänker du precis som jag. Min pojkvän skojade om att det kanske var köttbullar jag skulle göra reklam för, och det vill jag ju inte.
Det var skönt att höra att jag inte var ensam med mina tankar.
Diademet fick gå in först. Efter bara tio minuter pilade hon ut ur rummet som en liten skottspole. Att döma av den sammanbitna minen hade det inte gått nåt vidare. Av nån anledning var jag rätt säker. Om jag inte får rollen är det inte i hela världen, även om det hade varit kul. Mitt liv är fullt av möjligheter.
Jag kände mig ändå tvungen att fråga regissören desamma som castingtjejen, även om jag är fullt medveten om att reklammakare inte gillar när man är tveksam eller ställer krav. Jag hade tänkt mig en medelålders monsterregissör à la Roy Andersson som röd i ansiktet slog näven i bordet och gormade att han personligen skulle se till att jag höll mig borta från reklambranschen och att jag hade upptagit ”very important persons'” tid i onödan.
- Det här borde du ha tänkt på mycket tidigare. Du visste ju vilka vi var! skulle han vråla.
Men istället mötte mig en ung trevlig kille i rutig basker som talade om att jag bara skulle göra reklam för företaget rent allmänt och inte för nån specifik köttprodukt.
- Du ska inte slafsa i dig värsta korven.
- Ja, då går det bra, om det är rent allmänt, upprepade jag foglig som en nickedocka.
Det kändes som om vi var överens. Får jag inte rollen på grund av det här, så what ever. Jag är ändå glad att jag vågade säga som det är. Det hade känts värre att ställa upp på nåt som jag inte kan stå för i längden.
3 kommentarer:
Jag tänker såhär: Du är där för att tjäna pengar. Du är inte där för att du tycker att företaget är så himla bra. Jag skulle kunna jobba på ett slakteri om jag fick ett sånt jobb. Det har ingenting att göra med om jag tycker att det är rätt eller fel att sälja kött. Det har att gör amed att jag behöver pengar.
Om du inte får rollen kommer någon annan att få den och det kommer fortsätta säljas lika mycket kött.
Det finns inga bra stora företag. Alla företag vill tjäna pengar mer än de bryr sig om världen och sina anställda. Annars skulle de inte vara stora. Och de får sina penagar från oss löntagare. Om det finns något sätt för dig att få en del av deras vinst så tycker jag att du ska göra det. Det är inte värre att vara reklamarbetare än att vara anställd vid det löpande bandet.
Om du kunde välja mellan att göra reklam för två stora företag, varav det ena var mer etiskt, så kunde du ju ta det mer etiska företaget...
Nu blev det så otroligt mycket som jag vill säga här men jeg orkar inte skriva en uppsats, vi får ta det när vi ses.
Kram/e
Oj, vilken kommentar. Jag orkar inte skriva en uppsats tillbaka, men jag har mina åsikter. Jag försöker bara tänka i ett större perspektiv. Vi har alla ett ansvar och därför är det viktigt att göra det bästa av det och inte tänka egoistisk. Vilket jag ju skulle göra om jag bara tänkte på att jag behöver pengar. Jag tycker det är mkt värre att göra reklam än att stå vid ett löpande band, eftersom jag i en film framför ett budskap som inte är i linje med mina åsikter.
Det näst näst bästa jag läst idag. Vore alla lika kritiska och granskande som du så hade vi nog inte ens haft någon betydande kapitalistisk köttindustri, samt knappt kapitalism öht (Johan Norberg m.fl. skulle fälla en gemensam tår).
Moar liek dis!
Skicka en kommentar