Intelligent om intelligens. Eller ; )?

Jag känner mig så omotiverad till allting. Vi har precis börjat med tv i skolan och jag blir inte riktigt klok på kameran och redigeringen. Alla markörer, verktygsfält och tekniska termer flyter ihop till en enda gröt. Det hade kanske varit bättre om min IQ var höjd med ungefär tio steg. Kanske det skulle räcka för att jag skulle tycka kursen Ljud- och videoproduktion var rolig. Nej, allvarligt talat, jag brukar leka med tanken på en högre intelligens. Låt säga att man skulle prestera tio steg högre i alla former av intelligenser man har. Jag vet att det inte är så enkelt att mäta punktvis, bara sådär. Men en liten puff intelligensmässigt önskar jag att jag fick ibland.

Det skulle vara intressant också, om man kunde byta ut någon intelligens, till exempel att jag höjer mig i musikalitet med tio punkter, samtidigt som jag går ner en tia i … låt säga matematik (även om den fördelningen nog skulle bli lite för ojämn för min del). Ungefär som i rollspel (eller The Sims), där ett antal poäng fördelas, i karisma, intelligens, smidighet, osv. Det här skulle naturligtvis gå att reglera, till exempel: du läser Newtons Philosophiae Naturalis Principa Mathematica och lär dig spela Beethovens nia. Du går upp tio poäng i intelligens, men ditt stillasittande och asociala liv gör att du förlorar fem poäng vardera i karisma och smidighet.

Fast så är väl redan livet i viss mån, även om det inte är så uttalat. Men tänk om det vore det. Då skulle man kunna ha sitt eget egenskapskapital, som man till exempel kan visa för arbetsgivaren när man söker jobb. Beroende på vilken tjänst som utlyses kan det vara intressant för denne att veta var man ligger i allt från ledarskap och uthållighet till dammsugning och fönsterputsning. Siffran skulle vara en indikator på vad den sökande kan prestera i arbetslivet. Men det skulle bli jäkligt komplicerat; till exempel: Ellinor har 103 i motivation - så länge det gäller frimärkssamlande och hennes katt ligger på en 98:a i välmående.

Men det är naturligtvis en farlig tanke i längden. Troligtvis skulle andra variabler spela roll i mätningen av de olika egenskaperna. Dessutom blir värderingen av egenskaperna ett problem. Kommer de med högre poäng anses som mer värdefulla som människor? Jaja. Nu är det nog dags för mig att äta nåt.

Jag har varit ganska ledsen idag. Och samtidigt känner jag mig lat. Ingenting har jag gjort och ingenting har jag lust med. Att slita sig från datorn är svårt. Mitt rum ser ut som ett bombnedslag, men jag bara pillar mig i naveln, typ.

I love Gorillaz : )

Öga på vift

När jag satt i mitt rum och gjorde min hemtenta trillade lite oväntat mitt ena öga ut. Likt en slajmig geléklump gled det försiktigt ner för min högra kind, tryckte ner ett J på tangentbordet, innan det gjorde en mjuklandning på golvet och tog sikte mot köket. Med baksidan av handen torkade jag bort slemmet på kinden och började enögd trippa efter min rullande glob. Varje gång jag hann ifatt ögat ökade det dock farten och framme vid kökströskeln gjorde det ett litet busigt skutt med ett knappt hörbart glädjetjut. Det lät som en liten elak tomte ungefär. Ögat rullade bestämt köksgången fram, tog med sig några smulor innan det stannade mellan diskmaskinen och bokhyllan. Jag trippade efter, kom nästan ända fram, men blev avslöjad av ett knäckande ljud i mitt knä (jag misstänker att mitt öga och knä är allierade ...). Ögat fnittrade till, gjorde ett gigantiskt hopp och landade i en båge mitt på vardagsrumsgolvet. Sedan studsade det hysteriskt mellan väggar och golv. Jag hade inte en chans att hänga med. Men helt plötsligt blev det tyst och jag hann se hur det rullande smög in bakom soffan. Jag la mig på mage och började irriterat plöja med fingrarna i dammet där bakom. Tillslut fick jag ett fast grepp om min förlorade vän. HAHA, nu har jag dig! utbrast jag medan ögat gnydde olyckligt. Min känsla var dock densamma som när man fångar en lyra på skolans brännboll. Jag tryckte in det i sin håla med en medföljande dammtuss innan jag lugnt promenerade tillbaka till mitt rum för att skriva om olika mikrofontekniker och radions särart. Jag konstaterade att det är bra att ha ögon när man gör en hemtenta.

Nej, jag skojade bara. Behöver jag säga att jag är uttråkad.

Min lunch

Jag har inget intressantare att skriva än att jag åt spenat- och fetaostfylld tortellini med pesto till lunch idag.

Har jag en bra kamera eller har jag en bra kamera : )

Har känt mig lite uttråkad och har därför lekt med min nya supervän, som visserligen sviker ibland. Men som i huvudsak gör ett fantastiskt jobb (ja, man ska inte tala illa om sina vänner, för då kanske de överger en ; ). I just can't complain.

Skoltrött

Jag känner mig så sjukt omotiverad. Skolan är dötrist. Jag vill helst bara pyssla med min nya kamera nu. När jag tänker på sånt som måste göras ryser jag av obehag. Jag kan inte på nåt sätt säga att jag trivs med att plugga nu. Är så skoltrött att jag nästan dör.

Allé i Helsingfors