Jag vill bara klargöra lite saker i mitt föregående inlägg. Jag kan förstå att människor ber till gud för sin egen skull. Om hjälpen från omgivningen uteblir eller inte är tillräcklig så varför inte chansa på att "någon annan" hjälper en. Jag kan helt ärligt säga att de gånger jag själv bett till gud (för det har jag gjort) har det alltid hjälpt mig. De saker jag bett om har jag alltid fått. Det kan tyckas märkligt, men det är faktiskt sant. Men så ber jag inte om helt orimliga saker heller, bara om sånt som jag själv inser att det finns en möjlighet att jag skulle kunna få.
Oj, vad ärlig jag är. Nu tycker ni väl att jag är helt knäpp ; ) och motsägelsefull, elak och allting. Nej, men jag tar tillbaka det där med förmätet. Jag menar bara att när till exempel en person som Maria Carey kommenterar sin karriär i stil med "gud ville det här för mig", så tycker jag det är snudd på storhetsvansinne. Om nu gud finns, så borde han/hon/något inte prioritera vissa människor mer än andra. Men som världen ser ut verkar det ju vara så, om det nu finns en en högre makt/gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar